(37) Har fixat 7 tjejer på 3 dagar! VAD GÖR JAG NU!?

Hjärta internet. Hjärta pojkar. Hjärta Flashback.


Varför denna bild? Råkade söka på rysk hora och det här råkade vara en snygg bild.

(36) The Kirby Company

Tittade in i denna tråd eftersom jag själv för ett-två år sedan råkade skriva en ansökan till en av deras Platsbanken-annonser. Bara det att de ringde upp för att boka tid till intervju var ju suspekt, under den korta söka-jobb-vevan skrev jag nog sju gånger så informationsfattiga och håglösa ansökningar som nu. (H var imponerad av ansökan jag skickat till det ena receptionsjobbet, han fick mig till och med att nästan tänka "ja jävlar, hur kan de inte komma att be om intervju).

Jag och H luskade ut vad det var för skitföretag så när de ringde ursäktade jag att jag redan fått ett annat jobb och la på (man är väl för jävla snäll).

Men alltså, 3 timmar?! What the flying fuck liksom. Jaja, hela grejen är schuk, men tre jääävla timmar, vem skulle någonsin palla ha en dammsugarstädpryluppvisning hemma i tre timmar? (läs första posten i tråden så hänger du med).

En av blocketannonserna för kirbydammsugaren. Om jag hade världens bästa dammsugare skulle jag nog inte sälja den och gå back många tusenlappar. Världens bästa dammsugare skulle kunna få ta så där ohyggligt mycket plats och antagligen få stå framme just eftersom jag vore så himla glad över min, jag säger det en gång till, Världens Bästa Dammsugare.

Men visst, folk tjänar cash på andra. Men 300 spänn för att kränga en pryl för över 30 lakan till någon. Jaja, få företag är jämlika vinstmässigt. Men må de brinna i helvetet.

(35) Vemma halsojuice!

Alltid lite kul att läsa om pyramidspel. (obs, det kostar hundra spänn att gå in på länken, men sen får länka vidare och då kan du också tjäna fetkosing! Alla vinner!)

(34) tre dörrar

Var uppe på vinden nyss, skulle lämna den långa fetvarma ullrocken och kolla om det fanns något plagg att återinföra i garderoben. Påsen med rocken glömde jag. Där uppe hittade jag dock en tröja som jag någon gång i månaden brukar leta ihärdigt efter här nere. Förstår inte varför den kommit upp där från första början, en tunn tunn långärmad tröja, perfekt att ha under allt annat. Jaja, inte under BH.

Som så ofta annars började jag tänka på vad jag gjorde utifrån ett filmperspektiv. Denna gång naturligtvis en skräckfilm. När jag började pilla med nycklarna till förrådet hördes kyrkklockorna genom taket. Luften var sval. Stämningen kunde tolkats som illabådande. Nu eller på väg tillbaka skulle den läskiga musiken börjat spela.

Efter dörren från trapphuset till vinden måste man gå igenom en till dörr för att komma till rätt vindssegment. När jag öppnade dörren på tillbakavägen skulle musiken blivit snäppet läskigare. Bakom den dörren hade lampan släckts. Musiken är ihållande läskig. Jag gick långsamt eftersom jag tyckte mig minnas att det är en liten avsats någonstans innan lysknappen och dörren ut. Höll på att snubbla ändå eftersom jag var beredd på ett kliv upp, vilken jag letade efter med skospetsen, det var dock ett litet steg neråt. Den lättskrämda filmpubliken sitter nu på helspänn. Det hoppar till i hjärtat på dem när jag för en millisekund tappade balansen. Deras beredskap räknar med att någon plötsligt kommer att stå framför mig när ljuset tänds. Ingen står där.

Därefter kommer jag ut i det hyfsat ljusa trapphuset, tänder ändå. Merparten av filmpubliken känner sig nu för stunden trygga. De slappnar av. Några stycken räknar ändå med att det är nu, alldeles strax, som Något kommer att ske. Fastän det är helt ljus och tjejen visslande (okej, jag visslade lite, men på film hade det nog varit så) och utan minsta misstänksamhet går nerför trappan till sin lägenhet. Hon kommer till dörren, den fortfarande oroliga och dessutom iakttagande filmtittaren minns nu att tjejen för att slippa ta upp nycklarna igen hade tryckt in piggen som gör att dörren är olåst (här har vi ju sådana dörrar som låses automatiskt så fort de stängs annars). Alltså kan någon ha tagit sig in där. Någon kanske står där innanför med en yxa eller liknande. Den oroliga tittaren väser nu åt tv:n/bioduken/datorn att hon ska ta det jääääävligt försiktigt och att folk i skräckfilmer alltid är så jävla korkade. Hon öppnar dörren....

... och ja, det här var ju ingen film så där hände det inget särskilt. Eller är det nu när jag sitter och bloggar som det plötsligt kommer höras ett konstigt ljud som som jag går och undersöker?

(33) try to hai

tidig nattmorgon
förut krematoriet
besök vid takgång

(H sitter och rabblar massor som står på Internet om stavelser eftersom jag behövde hjälp. Nu är han intressefast. Dessutom blev han lite imponerad av att min gissning av vad stavelse heter på engelska stämde. Så nu läser han de engelska beskrivningarna av stavelser också. Börjar bli hungrig igen. Bilden ovan är lånad, ska ersätta den med en egen så fort jag överfört bilder)

(32) f to the r to the i to the t to the z to the l

Den understa bilden är den gamla klassiska, den översta använde aftonbladet nyligen i en artikel om honom. Vid första anblicken tyckte jag att "satan vad han fräschat upp sig". Men så väldigt stor skillnad är det ändå inte. Hmmpff hmpff.

Kom även in på denna i kväll. Någon vecka gamla bebisar som sovande blir uppstyltade i diverse poser i en för dem omedveten photo shoot. Jag gillar ju inte bebisar, de kan vara väldigt läskiga, klibbiga, krävande osv. Varför vara obekväm inför ormar när bebisar är så mycket mer.... creepy.

Sitter nu och letar på dn.se efter en artikel jag läste för länge sen. Halkade i stället in på denna, det jag jag tycker är så himla vackert är att det är en så utförlig undersökning, eller ja, åtminstone detta kändes väldigt vackert:

Forskarna har följt 34.000 amerikanska medelålders kvinnor under tretton år.

Fakta, vetenskap, matematik, ni fattar området ungefär, kan göra mig så grymt upphetsad. Ändå är jag mest tillbakadragen i en så kallad cynisk tankebana där jag isolerar mig från det mesta som är, finns, händer, har hänt. Så gott jag kan i alla fall.

Ska försöka få till det så att min vän bjuder på visning av ett par sköna natur/djurdokumentärer. Infinner sig rätt stämning kanske det kan bli den där.... vad heter den.... [surfar in på imdb.com] Ah, Powaqqatsi. Koyaanisqatsi är mycket mycket mycket bra, så den andra borde vara okej minst tänker jag.

Vill även se om den där insektsdokumentären. Där snackar vi sexscener. Minns dock inte vilken det är jag syftar på. Men men. Det kanske ordnar sig framöver.

Jag borde snarare berätta om den nya Rosa Mannen, Sibyllapojken, Lushflickorna med mera. Orkar orkar orkar inte.

Ingen verkar kunna förstå (att bli tagen på allvar väntar jag mig aldrig) men till exempel fiskar (inte i matsammanhang direkt dock), valar, insekter och egentligen ett par tusen djur till tenderar att nästan röra mig till tårar. Jag skulle bli rörd till tårar om det inte vore för att jag slutat med att gråta så förbannat mycket för ja.... säkert några år sen nu. Nu ska ni få en video med en bläckfisk, orkade inte leta upp någon jag egentligen var ute efter och har nu inte tittat på denna med ljud (hyfsat hög musik på här), men det är en fin bläckfisk. Den kommer igång, blundar, dansar ett snabbt parti med dykaren och flaxar sedan med tentaklerna. Varsågoda. Jag är som sagt blödig på vissa områden som andra hanterar med någon som i jämförelse enklast kan beskrivas med lättja... nej förresten, lättja har fel betydelse så skit samma förresten, jag blev rörd i mitt jävla hjärta. Bara det att jag har ett hjärta som gör sig påmint hela tiden är ett mysterium.

(31) bad habit

Why on earth would anyone practice self destruction?

(30) fest

Eller ja. Två pers. Debatt. Ska söka jobb. Gjort galet galet god mat. Oj oj.

Fest

(29) lite poesi

Gestiken ger mig associationer till en karl som onanerar och övergjuter de andra med sin säd. Extra underligt synes det mig när en kvinna gör sammalunda.

Som den timida varelse jag är, sade jag helt lugnt i normal samtalston lite raljant: "För all del, kör på mig bara", men mannen hade varken samtalston eller vänligt sätt: "Jag kan väl för fan inte köra runt heller!!!" hojtade han och han fortsatte mycket riktigt utan minsta väjning för min käpp och mig.

Däremot ska du inte säga något om att det är “äckligt” - små barns blöjor är naturliga och inte äckliga även om de inte tillför sällskapslivet extra trevnad.

(28) filter

Antingen väldigt kort eller väldigt långt. Gäller både tidningsartiklar och bad. Antingen ligga ett par minuter i badet och bara tvätta, eller glida iväg i en bok eller i någon tidning, då antingen Fokus eller Filter. Nu har vi inte Fokus längre, dock Filter. Nu är detta två utmärkta tidningar, men Filter är helt grym i och med att det finns både en bunt korta artiklar (upp till en sida) och ett par av det längre slaget (alltid i alla fall en som tar... hmm.... en timma eller mer att läsa). Fast Fokus är inte sämre, men några ligga-en-timma-i-vatten-och-läsa-en-artikel-artiklar har de inte.

I går på konferensen, precis innan föreläsning nr 2 (då jag kom) började och jag klivit in (störtnervös) i salen och satt mig kom en jänta och sa att jag skulle ta en lopp. Detta gjorde mig inte mer nervös än innan. Men något förvirrad. Jag påpekade att det var en till synes okapitalistisk situation och tog en lott. Det var den här sortens lotter och jag tänker mig att ett effektivt sätt att ta en vore att på något vis hålla i någon del av lottanordningen samtidigt som man rycker bort sin lott. Jag tog dock i stället tag i en lott och började ganska långsamt att dra samtidigt som personen med lottanordningen fick hålla emot. Jag vet inte varför jag lägger vikt vid denna situation, jag antar att jag helt enkelt funderar på hur de flesta brukar göra.

Det lottades på slutet av konferensen ut böcker. Många böcker, känns som att en fjärdedel minst fick en bok eller pryl. Kul! För då kunde till och med jag vinna. Det gör jag aldrig annars och det var roligt. Jag fick boken Kognitiv beteendeterapi i grupp och även om det var en av de mest nischade böckerna (alla väldigt bra antagligen, särskilt för psykologstudenter, vilket nästan nästan nästan alla där var) blev jag som sagt glad. Glad på ett liknande sätt som mannen på ölkaféet i Karl Bertil Johnssons julafton blir när han får Sartres Les Mots.

(27) plånboken

Länge sen jag lyssnade på Plånboken. Nu har jag gjort det. Och till och med under sändning. Och slösurfat på till exempel flashback, om bajs bland annat.

Men som man säger i Italien, man kan inte bara surf bajsa utan måste äta också. Så frukost coming up. Sen nya tag med gitarrfixandet.

(26) nästan en chock

Efter 9-10 månader väntetid är det en chock att få brev med tid för tid med specialistläkare. I april blire.

Helt helt slut.

(25) Framtidens psykolog

I morgon gör jag ett kort gästspel på Liu i Valla. Ska lyssna på några bidrag på konferensen Framtidens psykolog. Bland annat ska en viss Robert Johansson prata. [spelad undran] Undrar vem det kan vara... [/spelad undran]

(24) Jefferson Airplane

Vet inte varför det ligger till så att jag om och om och om igen tenderar att glömma bort Jefferson Airplane. Då och då återuppväcks begäret att lyssna och det blir dagsoundtrack medan H är borta.

En av filmerna jag glömde skriva upp för någon dag sedan var Breakfast with Hunter (S Thompson). Tänker jag Hunter tänker jag naturligtvis Fear and loathing in Las Vegas. Tänker jag Fear and loathing in Las Vegas tänker jag White Rabbit. Och tänker jag Wh.... jag menar det är ju en Jefferson Airplanelåt. Så, ja, det säger sig självt.

Dessutom spelades Somebody to love ett flertal gånger i A serious man.

Bägge låtarna finns i samma video här.

Köpte just mjällschampo. Tydligen har jag mjäll. Igen. Eller så fanns det hela tiden på ett eller annat sätt, mjäll är tydligen inte botbart. Om jag minns rätt. Dock försvann det i något halvår-år. Men nu är det lite kornigt igen.

Förresten, både på tåget bort i onsdags och hem i lördags läste jag bl.a metro. I sektionen där det i varje nummer presenteras ett par korta sms råder/rådde en typiskt familjelivsdebatt om porrsurfande män. Jag började nästan skratta. Så löjligt och vackert på samma gång. Tror jag rev ut ett exempel. Ska se...

(23) Kärnkraft, nja tack

Det är en rätt fin bild, och självklart är kärnkraft så in i kuken coolt, men jag skrev på här för några veckor sedan och vill ge dig samma chans om du önskar. Länken ovan är antikärnkraft alltså.

Idag, måndag, lägger regeringen fram ett nytt lagförslag till förmån för nya kärnkraftverk. För 30 år sedan röstade svennefolket för en avveckling av kärnkraft.

Den 17 juni beslutar politikerna om vi ska öppna upp för ny kärnkraft.

Åh, nu spelar grannarna blip blopmusik.

(22) ...

Undrar hur det känns att hälla smält glas (smält sand, smälta, glasmassa eller vad det nu korrekt kan kallas) på någon.

(21) Maredsous 8 - my new love

Så underbar. Min fina vackra nya underbara kärlek. 0,75 l är dock mer lagom för en än för två. Med lite whisky innan gjorde den dock både filmtittandet (eller struntade vi helt i det just då?) och försöket till SET-spelande lagom okoncentrerat. Måste verkligen ta mig till närmaste Systembolag som säljer den läckra flarran och köpa på mig ett par stycken. Åh åh årgasm, så skön och len smak. Dessutom kul att föra in en ny favorit att variera sig med.


Mer discostämning än hela tidigare delen av veckan ihopräknat blev det dock för någon timma eller två sen. Dans till Rasputin, Nicolas, Have you seen my sister Evelyn samt Romeo (wow, alla är namnlåtar märker jag nu) med tillhörande belysning krävde lättklädd avkylning på balkongen efteråt.

Vilka moves vi imponerade med? Tja, det blev bland annat Dressinen, Frågetecknet, Poeten, Girlfriend och Silvia hands on speed. Vet inte, kräver de förklaring? Kan nämna att jag missbedömde Dressinen först och att den därför hette Den fjädrande mopeden i ungefär en halv minut först.

(Minns inte om jag nämnt det men fick helt överraskande tag på två flaskor Mohawk Rye-üelen när jag köpte ovanstående och lite annat gött. Tanten på det mer centrala Systembolaget påstod att den var slut överallt. Det kanske den var och de fick in fler (nu finns den ju på en hop bolag i Sverige enligt neeetet, och var det så även när jag frågade efter den så var det elakt av henne att förneka tillgången), men eftersom den är tillfällig så tog jag nederlaget den gången och höll på av glädjechock när jag såg några flaskor på en hylla. Vad jag minns (extra suddigt minne på grund av känsloanstormningen) så började jag stammande av fröjd förklara miraklet för H, la en flarra i korgen, varpå H påpekar att jag väl, om det nu är så fantastiskt läge, köpa en till. Jag erkänner logiken och vänder mig mot hyllan igen. En dude har just plockat ner en och har ytterligare en i handen. Jag pekar snabbt på den enda som är kvar och säger att jag verkligen är värd den. Tycker mig förstå att han påstår att han ska ha den eftersom han ska ha två till. Jag säger att han ju redan har två inklusive den i handen och det ordnar upp sig som så att han menar att han ska ha just två totalt och inte två till så jag får den sista. Så häckade vi lite till vid hyllorna och kände oss allmänt kamratliga. (Och jag ska väl erkänna att det känns väldigt tillfredsställande med de två snygga limited editionflarrorna på bordet. Ännu mer i smyg oroar jag mig en smula för att sorten kommer att smaka för onyanserad starkt humlig för min del. But wtf!)

(20) Film

Apropå Sydkorea såg jag No mercy for the rude nyligen. Bra :) Gillar man till exempel No sympathy for-filmerna är den absolut uppskattad. Cheol-hie Park är den ansvarige men jag trodde med säkerhet först att det var Chan-wook Park (mitt minne korrumperades så pass att jag freudeanskt nog trodde den hette No sympathy for the rude först) som låg bakom. Snyggheten, coolheten, bra-historiaheten.... tja... kombinerad med hyperschysst over all-känsla som påminde om den andra Park är boven bakom min missuppfattning. Kan nog med rätta ursäkta mig med att min film(med mera)kumpan ofta sätter på film utan att säga vad, att mitt minne (om jag skulle lyckas se filmtiteln i början) näst intill berättigar mig att se mig själv som dement och så vidare.

Lite sorgligt överlag att jag är så väldigt dålig på att orka beskriva filmer (framför allt vad som gör att jag tycker si eller så om dem). Det är väl det som gör att jag inte fortsatte försöka komma in på recensionsbanan efter konst- och filmkritik, analys och praktik-kursen (eller vad den nu hette). Fast lite har det nog också att göra med att det knappt finns människor i min omgivning som är värda (ta det hur bokstavligt du vill vem du nu är, just don't blame me) att diskutera film med på ett mer ingående plan.

Kan lika gärna lista de andra filmerna jag sett de senaste dagarna. De jag kommer ihåg i alla fall. En såg vi på tv, det var Revolvern/Stray dog/Nora inu. Kan inte minnas att jag sett någon annan japansk långfilm från 40-talet. Nice, bra, yeah. Rolig på ett chill sätt.

Fantastic mr Fox. BRA! FIN! Baserad på ett Roald Dahlverk dessutom. Och jag gillar verkligen Roald Dahl.

Black Dynamite. Jag blev lurad (bra det), trodde inte den var från 2009. Men vad ska man säga. Inte min flaska öl det här. Dock varken superkass eller bra. Tillräckligt underhållande för att inte stänga av den. Stiligt med 70-talsafron och pimps tycker jag förstås.

Weapons of mass deception. Sådant här tillhör min intressesfär (och det är alltid fräscht trevligt med USA-kritik som inte blir framrapat av Moore). Men jag är dålig på att ta åt mig så mycket info dessvärre och det blev rätt mycket prat oss tittare emellan.

A serious man. Coen. Bra. Min flarra öl i komedivärlden. (måste lägga in tvätt och är därmed ännu mer kortfattad nu).

Inte riktigt någon film med Nicolas Cage. Vet inte vad den heter och trots omstart av filmfan så blev det väldigt väldigt mycket prat så vi stängde av efter ett tag.

Det räknas inte riktigt riktigt till de senaste dagarna, men i måndags (tisdags) såg jag Flickan. Helt ok men trodde den skulle vara både snygg och väldigt bra. Den var snarare oestetisk (enligt min mening, ingen höll med mig) och helt ok. Räknade helt enkelt med att Acne skulle leverera något väldigt stiligt. Jag är naiv, dum i huvudet eller bägge I guess.

Jag har glömt en del men rusar nu. Hej.

(ska jag korrläsa? Hinner inte. Åh, ångest)

(19) girls in uniform

Flickor i uniform alltså.

[gillande läte]Mmhm[/gillande läte]

Missade vernissaget men det blir måhända idag. Eller en annan dag. Inte så fylliga öppettider. Men i vilket fall: hur viktigt är det att se någon plinga i ett glas med saft. I dunno.

(18) ynk ynk

Åååh jag vill köpa t-shirts. Vill. Jag vill jag vill. Åh åh årgasm. Osv.

Jag håller på att bli ölnörd. T-shirtnörd. Kan det vara nyttigt verkligen.

Bra att rean tog slut för några timmar sedan och jag inte hann. Antar jag.

(17) En farlig barnvagn

"- Ja det här är Malin Gramers (?) barnvagn, Malin hon bor i Stockholm. Och det här är en dålig barnvagn och framför allt är det en farlig barnvagn. Snooze a la carte heter den. Dom hade tryckt fast barnvagnsinredningen [börjar våldföra sig på barnvagnen] riktigt ordentligt...."

Ganska nyss hemkommen. Dippar vårrullar i ett whiskyglas med soja och sambal. Tittar lite på Plus. Ovanstående är Sverkers första appearance i senaste Plus. Hade jag inte varit så svårmodig hade jag genast blivit på strålande humör.

(16) another town

Sitter hos en vän och mest bara känner mig hemma. Han hade missuppfattat min ankomstdag och stack iväg ett tag. Känns chill.

Försöker slappna av. Bli av med huvudvärken.

Snodde en bulle. Modifierade hans skrivbordsbakgrund.

Borde passa på att söka ett jobb. Gör det senare. Ska improvisera en present. Så... tidningspapper och tejp... undrar om jag vågar snoka. Sa ju att jag kände mig hemma här. Man kan ju iaf genomsöka ickegömda områden. Typ bokhylla. Städförråd, får man rota i sådana hos folk?

Hm. Vi får se.

Tjipp.

(15) Happ happ happtik

Medan ni andra roar er på 3D-bio har jag jobbat hårt. Åtminstone monotont och koncentrerat.

Har väldigt många gånger rört en grön prick, kopplad till en pennliknande pryl man håller i och styr, bortåt och framåt inuti en kub/rektangel (i 3D) för att markera var i kuben/rektangeln (alltså jag minns inte, jag tror att det var en rektangel men jag litar inte på mina ögon) motståndet (som man då känner när man håller i pennprylen) ändras.

Well. Öh. Jag blev lite matt i huvudet. Armbågen skulle vara på samma plats hela tiden och ja... att sitta likadant i mer än två minuter är någon svårt kan jag tycka. Mina ögon känns lite ut och in efter brillorna också.

Men all heder åt pellejönsarna som faktiskt utvecklar sådana här spexiga haptiska prylar. Inser förstås att det är mer ansträngande för dem än för mig.

Blev ett par punkter kvar från gårdagen men bokat tåg gjorde jag förut idag. SJ-sidan var sådär äckligt slö som den är ibland.

Nu ska jag äta naturell yoghurt med kixi, russin och lite honung.

Svårt att återge spexet i bild, men här är en av rektanglarna och en grön prick i alla fall.

(14) KTH

Sååå-håå, det blev ingen massaker på KTH idag. Han blev gripen och erkände.

Nej. Nu blir det lite frukost innan dagen fortsätter.

(13) note to self

Idag

[x] bada tvätta håret
[ ] köpa tågbiljetter
[ ] Söka ett jobb (det betyder SÖK MINST ETT JOBB BITCH följt av en inre monolog)
[ ] läsa pesten 30 sidor
[ ] kirra playlistlänk

Kommande tiden

[ ] köpa descent rökelsekoner
[ ] ta foto skicka foto
[ ] uppdatera jobbletandet

Man kan säga som så att M är på väg mer eller mindre. Finns inte många schyssta rökelsekoner kvar. Miljarder rökelsestickor visserligen. Men de där riktigt riktigt schyssta konerna måste köpas igen. Man vill ju pimpa badrummet till när M kommer, inte sant?

(12) väck inte den psykopat som sover

Det började med ett suspekt sms (om man börjar räkna på nytt). Svarade efter ett tag. Fick ett mail. Skrev ett mail. Fick ett mail.

Det gör ont och känns väldigt obehagligt att åter kommunicera med denna person, som har åtminstone psykopatiska tendenser. En både intelligent och ibland mycket skrämmande person.

Ångrar mig nu att jag skrev något. Jag behöver förstås inte svara på senaste mailet och det skulle bli tyst igen. Men det har väckt en väldigt otrivsam känsla. Dock kan det på sätt och vis vara bra med det återuppväckta obehaget. För under en tid försökte jag få kontakt, försökte neutralisera obehaget. Inser nu att jag då uppenbarligen redan hade förträngt en hel del, fastän jag på samma gång var mitt uppe i det. Nu behöver jag, när den här episoden är över (snart hoppas jag), aldrig mer skänka den människan någon tanke om hopp.

(11) Brune himalaya ris. WTF?!

Har jag ett starkt kontrollbehov som gör att riset förtvivlar mig, eller vad är det frågan om? Ber om ursäkt för århundradets tråkigaste inlägg. En del år kvar på århundrandet dock, så det skall nog hinna överträffas.

Alltså, vi fick "brune himalaya ris" i årstidernalådan sist. Tänkte göra det idag och har tror, efter mycket googlande, att det ska koka i 18 minuter och dra i fem. Hur många delar vatten som ska tillsättas har jag ingen aning om.

Känns dessutom suspekt att ett ris som ser ut att behöva koka i en timma ska koka så kort tid. Hmm...

Ska se om det kan ha kommit något papper i lådan som ger upplysning.

I övrigt, jag är hungrig som bara den. Hå spelar badminton. Sen ska vi käka. Riset ger mig huvudvärk.

Allt gott!

Over n out.

(10) Spindlar, marinad med mera

Tänka sig. Ställde mig att diska nästan direkt när jag kom hem. Eftersom jag lånat Hås fina t-shirt tog jag till och med fram förklädet. Mammas gamla förkläde. Har hängt med en hel del år. Undrar om hon någonsin använde det igen sen den där dagen jag meddelade att det följt med en spindel när jag satt på mig det?

Apropå spindlar. Det var länge sedan det satt någon i badkaret. Ber om ursäkt ifall det var jag som till slut tog död på dem genom att inte visa tillräckligt mycket tålamod när jag sköljde badkaret. Däremot upptäckte jag att någon spunnit en lite annorlunda husdesign i ena hörnet i vardagsrummet. Kanske är det på modet att spinna mest en enda lång sträng spindelnät, eller så skulle hen bara ta sig ut på balkongen.

Nu ska jag röra lite i marinerandet och se ifall den diskade disken är torr så att även det sista smutsiga kan bli rent och få plats i diskstället.

Just det. Ska berätta om hur studierna utvecklat sig sen.... eller avvecklats....

(ändrade färgskalan på bilden först av misstag. Tyckte sedan att det blev en tjusig färg på förklädet. Eftersom det gör mig glad får det förbli så)

(9) jobb i dubbel bemärkelse

Yo betch.

Har en ganska fruktansvärd grupparbetsdag bakom mig. Det blev inget direkt "bara så att ni vet, ni, ja just det, ni tre, skärp er för fan" utan jag öppnade mer upp ett spontant samtal om att det har brustit i diskussionerna. Tyckte att det i nästan en hel kvart (okej, tio minuter kanske) därefter flög lite mer ord genom luften, men det är långt ifrån optimalt. Känns fortfarande som att det ofta är mindre givande än att föra ett samtal med en vägg. Samtal med en vägg skulle nog bjuda på en hel del intressanta filosofiska tankar efter ett tag, medan samtal med en del i gruppen mest känns som ett segt och obehagligt motstånd. Saken var den att det verkade ett tag som att hästfjortisen skulle vara väldigt aktiv, men väldigt snart drog hon sig tillbaka till sin det-är-jag-som-har-dator-med-mig-roll som tydligen innebär att hon mestadels inte bidrar själv, utan bara skriver väldigt krasst om vad (en del av oss) andra pratar om. Killen säger fortfarande inte ett piss i onödan. Spelar ingen roll att jag vänder mig direkt till honom för en åsikt, det genererar högst tre ord (som alltid är upprepningar av redan sagda ord). Överlag kör jag stenhårt på att så fort JAG kommit med något understryka att jag är nyfiken på och undrar vad övriga tycker.

På sätt och vis skulle jag kunna säga att arbetet idag har gått många gånger bättre än i tisdags, dock var obehaget och icke-arbetandet då så pass omfattande att utvecklingen idag inte subtraherat särskilt mycket av obehaget. Knappt mätningsbart.

Söker jobb nu dessutom. Vill hoppa av kursen men har en alldeles för stor skräck för den biologiska familjens ondgörande över ett eventuellt avhopp "bara så där". Skulle jag ersätta det med jobb vore dock skadan smärre tror jag. Använde för första gången (vad jag kan minnas) uttrycket "glada laxar". Ville verka som en sådan där glad person som de sökte till det där jobbet. Tycker dock att jag är berättigad att framställa mig själv som glad. Ty jag hamnar alldeles för lätt i en i min mening ibland ond cirkel av att vara treeeevlig och sociaaaal och allmänt uppåt. I jobbsammanhang känns visserligen helt berättigat att agera glad och social även när så inte är fallet. (Var fan kommer den här förbaskade pliktkänslan ifrån egentligen?)

(8) strid i sikte och bonk/bang

I morgon skall jag och en tjej* i min grupparbetsgrupp försöka banka in lite seriositet och diskussionsvilja i övriga gruppmedlemmar (borträknat den bra tjejen som tyvärr knappt närvarat pga av olyckliga omständigheter). Dessvärre tror jag inte att det (att tala om för dem att arbetet inte fungerat) kommer att förbättra situationen nämnvärt. "Vaffödådå" undrar du kanske?

1) Jag har svårt att se att dessa tråkiga, innehållslösa plötsligt skulle ha tillräckligt mycket att komma med för att arbetet skulle kännas särskilt givande eller icke-damn-fucking-boring
2) Vi ligger långt efter. Sorgligt långt efter

*Hon är en långt över 30 bast men ser ut att kunna vara 19

I morse tvättade jag håret. Tyckte inte jag hade tillräckligt mycket tid för att bada och duscha är alldeles för tråkigt, så jag satt i stället böjd över badkaret och tvättade enbart knoppen och inte kroppen. Då hördes någotslags bonk (eller bang kanske), jag stannade upp ett ögonblick eftersom det kanske lät som att någon kommit in i lägenheten. Fortsatte dock rätt snart att tvätta skallen. Då for lite tankar genom mitt huvud. Jag såg på mig själv ur ett utifrån-perspektiv. Tänkte att well, det kanske står någon bakom mig. Tänkte att hade det varit en skräckfilm hade de som tittar på filmen tyckt att det ju var sjukt korkat av mig att inte i alla fall titta bakom mig lite snabbt för att säkerställa att där inte står en kaninkokerska eller yxmördare. Då hörde jag ett sådant där bonk/bang igen. Var mitt uppe i skräckfilmstänkandet (faktiskt smått roande att överväga att det kan stå en mördare i dörröppningen utan att man bryr sig om att felsöka bonk/bang-läget) när det gick upp för mig att det var jag som orsakade ljudet genom att slå lätt i badkaret. Snudd på besviken.

(7) have you seen my sister Evelyn?

Testade lite rosa kläder förut. Har ett par grymma ravebrallor jag fick av H en gång. Har inte haft dem så mycket eftersom de dels är rätt stora, men, framför allt, alla spexiga remmar tenderar fastna i saker. Främst stolar. Både på stationära platser och tåg och bussar. Första gången jag hade dem på mig åkte jag iväg med tåg. Fastnade förstås i ett par säten jag gick förbi och framför allt när jag skulle resa mig och gå av. Liksom "kom nu lilla snöre, KOM DÅ FÖR FAN VI SKA AV".

Funderar på att ha en rosa utstyrsel på uni någon dag. Så kan de blickmobba mig lite mer. Hihi.

Ska försöka få upp en bild (mmm jag vet, det är många sådana löften i luften). Reddade en snabbtagen bild lite för att göra den acceptabel. Blurrade lite könsorgan. Dock försvann bilden spårlöst fastän jag sparade den.

(gör om gör rätt kanske du tänker nu. Och det ska jag minsann. Och se, skåda miraklet, jag lyckades. Kan förresten garantera att ni inte vill se hur den där vita tröjslamsan ser ut i sin helhet (helhet är dock inget superpassande ord). Tyckte att den passade mobboutfitten men H var väldigt tveksam. Men tveksamheten kanske är meningen?)

(6) ok people

(mycket, men låt oss begränsa det till) Dagen har känts som bilden däringa.

Började den dåliga dagen med kvällen igår, som jag ägnade en lagom (wtf?!) stor del av åt att tänka nej, nej, nej, JAG VILL INTE. Somnade dåligt (intet nytt under solen) och drömde dåligt (samma här). Morgonen var således naturligtvis tråkig även den. Hade pedagogikföreläsning först med mannen-som-älskar-bildspel och bygger sina föreläsningar helt på dessa, tar det rätt lugnt och inte talar om särskilt mycket alls som känns nytt eller anteckningsvärt. Men håll hästarna, jag har inget särskilt mot hans föreläsningar. Nejrå. Inte fan kräver jag spänning hela tiden. Uni är ju inte riktigt Vilda Västern.

Det var dock efter lunch helvetet brakade loss. (Fast lunch på området är inte skoj det heller. Består mest av att våndas över alla unga människor stället kryllar av samt att sitta av tiden och känna sig vilsen och längta bort) Vad betyder då detta? Jorå, det skall ni veta, det stavas g r u p p a r b e t e. Suck. Denna grupp är inte att leka med. Den är kass. Eller nja. Eller jo. Eller hmm... Den... det... öh... förtvivlar mig så pass att nej, jag pallar ta mig tusan inte behandla det vidare just nu. Orkar egentligen inte knata ner så mycket över huvud taget. Lovar dock att så fort som möjligt byta av allt detta menlösa pladder med något mer.... tja... något bättre (och då fan skall det bli mindre punkt punkt punkt...)

Kan dock nämna att drygt två timmar efter hemkomst la jag mig helt sonika i sängen. Frös först utav helvete och knörklade på mig både duntäcke, täcke och fleecefilt (kan ses som att jag kommit över min fleecefobi). Låg där någon dryg timma tills jag somnade. Sov en liten stund men vaknade hemskt svettig av en mardröm. Höll just på att bli knivad i magen (av en sk mattant. Nej, det är inget roligt med det. Skall någon döda en med kniv i magen är det hyfsat tråkigt oavsett) så jag beslöt att ruska tillräckligt mycket liv i mig själv för att stiga opp (eller klättra ner snarare). Det må inte kännas förvånande, men jag har efter hemkomst inte gjort någonting alls av allt jag borde ha gjort. Till och med sjunkit så lågt (tack mig själv, nu mår jag illa) att jag surfat på en totalt vedervärdig gayblogg. Vilket ärkepucko. Ta mig friheten att säga att ful, det var han också *glimtajäveln i ögat har jag här*. Det må vara lite farligt att peka ut ett sådant epitet (gay) i ett negativt sammanhang om man inte vill bli tagen för att specifikt ogilla människor av sådana anledning. Men, man kan ju inte alltid tassa på tå (även om jag gör det mycket. Jo, faktiskt) på grund av risken att bli missförstånd. Jämnar jag ut det hela genom att säga att jag starkt ogillar en kille som använder rullstol? Whahaha. Hoppas ta mig tusan det.

(5) min fölsedag - ett mellaninlägg

Vet inte hur tydligt det är. Men idag fyller jag år. Tolv minuter efter midnatt fyllde jag. Hmm. Nu har jag inget nytt att komma med egentligen MEN:

• Födelsedag är en skum grej
• Födelsedagar borde hellre uppmärksammas var tredje år högst
  
• Födelsedagar (mina, ska inte dissa andras, nej nej) känns överflödiga
• Födelsedagen idag är bra och skiljer sig tack och lov inte från många andra lördagar. Naaz.
• Födelsedagar (mina främst) har jag väldigt svårt att relatera till. Får inte någon sensationell känsla av dem.
  

Min dag i korthet:

• Hängde med den andra människan parten i lägenheten på natten till idag
• Blev plötsligt väldigt illamående vid ett-tiden och spydde mina livs mest intensiva spyor
• Badade efter spyendet och åt digestivekexkakor (de med ett tunt lager choklad på)
• La mig kring tre
• Somnade vid halv fem
• Hade satt ett alarm på tio i ett
• Men, gick upp innan tolv
• Drack ett par koppar vitt te
• Väckte den andra människan
• Drog med människan till apoteket och snackade underliv med personalen
• Kom hem och lagade lite mat
• (hade kvar spysmak i halsen så maten fick en taskig liten nyans av magsyra vid sväljandet)
• Städade, använde bland annat de nya städsvamptrasorna vi köpte på hemköp (utmärkta för att skrubba badkar med mera)
• (Lyssnade hela tiden på naaz musik)
• Chillade medan den andra människan gick till stationen för att hämta vår stockholmsfinanskonsultpajas och fika
• Städade lite mer, vädrade, gjorde vitt te, tände ljus, dämpade det elektriska ljuset, tände en rökelsekon (den blev lite övertänd i början, tände den, gick iväg, gick förbi och plötsligt var det en stor låga, så jag släckte lite)
  
• De kom hem kring halv sex, stockholmsfinanskonsultpajasen hade med sig en present från Lush med tillhörande hjärtformad ballong
• (klockan är nu 23:05 och jag har inte öppnat presenten än. Men snart)
• Simultandattande i Vardagsrummet. Jag springer omkring lite, Dj:ar, surfar på Clas Ohlson, Optiker Persson, tiokronorssedlar, IMDB.com, DN osv. De andra två människorna är också här. Vi spelar SET på gamepixies (eller vad fan sidan heter). Utbyter information. Pratar jobb, ekonomi, Australien, chefer, film, längtan efter dyra glassar, hemsidekonstruktion, företagande, resturangval och annat.
  
• Har sen stockholmsfinanskonsultpajasen promotat min öppna (dock silvertejpförsluten) vinflaska för honom. Han har inte druckit av det (än) dock.

Tja. Detta blev både längre och innehållsfattigare än tänkt. Ytterligare ett MEN. Som jag nämnt tidigare var jag i mammas lägenhet på middag med henne, hennes pojkvän, pappa, hans flickvän, en bit in i ätandet universitetshemkommen broder, min medboende människa och jag själv förstås. Det var god mat och lite kaosartad pladdrig stämning (stämning något mer liknande middagsstämningar som man kan tänka sig är mer utbredda i länder längre åt söder på klotet). Mamsen hade marinerat quornfiléer, fläskfilé, gjort lax och vår (mammas och min, främst mammas) egna anrättning "bortglömda kartofflar" samt tzatziki och inte minst nästan sönderkokt broccoli (kring broccolin uppstod en diskussion om tolkningsmöjligheter kring uttrycket löskokt i broccolisammanhang). Vin och jos till detta. Till efterrätt ställdes en underunderunderbar toscakaka, bär i en skål i sin egen mojsiga saft, vaniljsås och kaffe.

Vi var bara där en och en halv timma ungefär. Lagom. Innan utfodringen fick jag fina fina strumpor av modergestalten, lite målargrejer av far och hans kvinna (han hade bett mig tala om vad jag önskar mig så jag mailade ett gäng länkar med produkter jag kan tänka mig, kostade några hundra. Känns okej. Lite jobbigt med gåvor. Särskilt som det är så ofta, jul och födelsedagar, TVÅ GÅNGER OM ÅRET, AAAAH, ÄR JU GAAALET!). Fick även två linnen, sådana där med smala axelband (inte någon sorts plagg jag använder mig av). Det vita téet jag nämnt ett par gånger redan fick jag av mors pojkvän, vegetarianvitamintabletter av mor fick jag även. Av bror (vi har ingen välfungerande ge-presenter-till-varandra-kompetens men detta var relativt lyckat tycker jag, neutralt och bra) fick jag en påse med massor av frukt, en flarra vin samt digestivechokladkexkakorna (som just tog slut).

En xkcdillustration får ersätta en del av snacket i Vardagsrummet hos mor min (en liten diskussion som jag inte känner för att nedteckna här)



Men shit. Nu ska jag resa på mig. Kolla vad männen donar med. Öppna min presang. Kanske postar bilder sen eller i morgon. På lite allt möjligt.

Teaser: ***********manifestet kommer upp inom kort (vad fan kort nu kan vara)

(4) Öl, film, jidder, parentes

Igår kväll var det först käk hos den biologiska familjen (plus både mitt, mors och fars bihang). Därefter blev det ett snabbt nedslag i hemmet innan det vankades film hos barnmorskan med runt-tretti-bast-och-typ-lite-indie-societeten. De har en filmklubb. En slubb. Ett på sätt och vis underligt sällskap med högst osammanhängande betygsättning. Filmen för kvällen var What ever happened to baby Jane? från 1962 eller 1963. Inte den typ av film som brukar visas i slubben. Hade goda förväntningar då det finns mycket bra stuff från årtalen därikring. Det var en thriller (eller... hmm) och mitt intryck var att det skulle vara som en blandning mellan Lynch och Hitchcock. Typ Vertigo goes Rosemary's baby med en touch av Repulsion. Vilket visade sig vara en grav feltolkning. Baby Jane får dock ett starkt plus för att den trots sina dryga två timmar inte var särskilt... dryg... den var alltså inte tråkig. Underhållande men inte direkt bra.

Tidigare under dagen igår hade jag promenerat till Systembolaget. Helt fantastiskt nog hade jag med mig en inköpslista. Fast det var mer åt önskelistehållet eftersom de flesta jag skrivit upp tillhörde de tillfälliga nyheter som Bolaget tar in månatligen vad det gäller öl. Somliga av dessa går tydligen åt illa kvickt (exempelvis köas det ibland utanför Bolaget på regeringsgatan i sthlm en och en halv timma innan öppning och därefter ransoneras ölen ut. Tänker för tillfället på Tactical Nuclear Penguin, från Brewdog. För alla er som missade tillfället så går det vad jag vet att dricka en 33 centiliters på De Klomp i Linköping för blyga 1630 kronor flaskan. Känner mig dock inte allt för sugen. Har aldrig druckit en öl med alkohalt på 32% och känner att det kan lugnt få dröja. När jag tänker efter är pingvinen säkert redan slut på De klomp. Det handlade inte om särskilt många flaskor och det var några dagar sedan de släpptes). Känner att jag har fler ord att skriva, om både film, öl och dylikt. Reddar in det i detta inlägg eller ett nytt senare. Tills vidare. Är jag på humör blir det lite bilder också. En spybild perhaps (har aldrig spytt så mycket på en gång tidigare som jag gjorde vid ett-två i natt. Nej, det var inte pga öl och vin. Det bara.... var (fett-fucking-äckligt).

(3) sex stora koppar

Ville skicka te, stora stora koppar med te, men som det står i någon gammal hemnkunskapsbok är det onödigt att släpa hem vatten (i sammanhanget köp-joskoncentrat-annars-är-du-dum-i-hela-jävla-huvudet) och även om jag mycket hellre släpar hem stora mängder vatten i stället för joskoncentrat så kände jag att vattentransporterandet skulle bli lite väl onödigt, krångligt och dyrt så det blev inga färdiga koppar te. Sydde i stället ihop några tepåsar med sex olika sorter te igår kväll för att skicka till vännen (eller bekanten eller vad det nu klassas som, var placerar man en kompis pappa liksom?). Gött med te i alla fall.









Var inte alls på humör för något brevskrivande så det blev kortfattat.

Kom på att det finns ett par punkter på kategorin hjälp-det-ringer-på-dörren utöver det där om Jehovas. Men det får bli senare. Lyssnar på fett naaz musika och vågar jag försöka förstå mig på hur man länkar till en playlist (spotify) blir det även något sådant (i Framtiden).

(2) Bajs, litteratur och religion

Man kan se det som att isen är bruten. Fick en trevlig kommentar av en Sanna, vilken får symbolisera invigningsfesten. Det finns en del energi i den där Sanna. Myten (eller.... nåja) säger att en vindruva kan få henne att springa sju varv runt vilket kvarter som helst.

Sanna utbildar sig till sjuksköterska. Jag och en vän diskuterade lite kort den tilldragande faktorn hos sjuksköterskor förra veckan. Han sa att han hade lite av en sjuksköterskefetisch. Vi kom fram till att det är det omhändertagande som är lockande. Fast jag fyllde i att det är jävligt hett med sådana där ord som man får lära sig i sådana yrken. Även om ett begrepp syftar på att göra-snuskiga-saker-med-folks-kroppar-på-ett-icke-sexuellt-sätt så låter insiderbegreppen väldigt.... hmm... så att jag kan rysa av välbehag. Jag gillar ord.

Förut när jag just bajsat ringde telefonen. Det var Ordfront. De vill ha mig som medlem igen. Förstås. Naturligtvis frågade han ifall han ringde olämpligt. Vid sådana situationer tycker jag att det är alldeles för lätt hänt att säga nej, du stör inte, det är lugnt, kunde inte vara lugnare. Dock bad jag honom hänga kvar en minut. Så spolade jag och hann tänka ”Hmm, undrar om han hörde spolningen och fick någon sjuk tanke om att SHIT, BRUDJÄVELN SATT NOG FAN OCH BAJSADE” så jag tänkte att jag skulle verka lite bättre än jag är och säga att jag städade toaletten. Alternativt säga att jag satt och bajsade loss utav bara helvete och fortfarande hade en korv på väg. Bägge alternativen var dock lögn så jag lät det hela vara osagt. Han lät förresten väldigt tillbakalutad på gränsen till dryg. Jag härmade honom direkt när vi lagt på och skulle gärna göra det här, men det verkar svårt. Jag frågade honom bland annat om jag behövde meddela direkt ifall jag vill hoppa på deras supererbjudande och om det kanske kunde ordnas på nätet. Han sa att det fanns ett snarlikt erbjudande på hemsidan, och fyllde i att jag dock inte kunde bokprata med honom då. Det var sannerligen en stor kontrast mellan innehållet i det han sa om bokpratande (hur mysigt låter inte det?) och hans ton. Alltså nej, han lät inte otrevlig. Dock inte sådär myyysig. Fast jag gillade honom. Vem det nu var. På söndag ska vi prata igen. Då ringer han och kollar läget, hur medlemskapsembryot utvecklats.

Apropå ”nej, du stör inte, det är lugnt, kunde inte vara lugnare” så ringde Jehovas Vittnen på dörren för ett par veckor sedan medan jag stod och diskade. Inte första gången gällande denna lägenhet. Överlag är det ju sjukt läskigt när det ringer på dörren. Tittade i titthålet och ser en man stå där. Vet inte varför jag öppnade fastän jag näst intill fruktade för mitt liv, men jag öppnade. Han öppnade med att säga att han ”hörde att jag höll på där inne” och frågade om jag var upptagen. Det ända jag kunde komma på var att det således var en granne som ville klaga på ljudvolymen. Spelade dock ingen musik för tillfället, men tänkte att han dels kanske inte var smart nog för att gå till rätt lägenhet och dels så kände jag mig säker (eftersom jag ju inte var något störande element), så jag sa att jag absoluuut inte höll på med något (och förstås absoluuut inte var upptagen) för att försäkra att jag inte hade spelat öronbedövande hög industri eller något sådant. Då artade sig situationen som så att det kom fram att de (det stod en något kortväxt varulvskrymplingsliknande pojke av obestämbar ålder bredvid) var från Jehovas. Vilket gör att man känner sig gravt ångerfull över att ha bedyrat att man absolut inte höll på med något, och absolut inte var upptagen. Vi snackade i en dryg kvart innan jag vågade vifta lite med mina blöta händer och erkänna att jag faktiskt stått och diskat och gärna ville återgå till det. Varulvskrymplingspojken hade hela tiden stått halvt bakom dörren och varje gång lampan släcktes i trappuppgången gick han med några hastiga läskiga pliktmedvetna steg till lampknappen för att hålla ljuset i gång. Stackars kille. Han var väl ett lätt offer för Jehovas I guess.

(1) hej

Ny blogg. Det var ett tag sedan. Har vanan att efterhand bli totalt paranoid, bli helt stel när jag tänker att någon eventuellt läser. Därefter blir jag låst. Kan inte skriva något eftersom det känns så skumt att de typ tre personer som läser läser.

Så, här gäller det att tänka efter, komma på hur jag skall hantera saken. Det känns (tyvärr) inte hållbart att skriva osmickrande om vänner. Hur kul det än vore. Dock ska jag försöka att hålla modet uppe och skriva rakt ut om till exempel hästfjortisen. Ni ser, jag har nämligen börjat på uni igen, denna gång är det öga mot öga med de andra puckona. Hemskt hemskt med andra ord.

Varför processakademien? Jo ni, först (för typ tre dagar sen alltså) fick den heta projektakademien. Jag tänkte skriva endast om projektaktiga saker. Sen tänkte jag att det är ta mig tusan för fucking riskabelt. Är det något jag är dålig på att hålla vid liv är det projekt (ett projekt om projekt vore nog det dummaste någonsin. Vad det gäller mig alltså). Sen ville jag naturligtvis klämma in spydiga kommentarer om hästfjortisen och liknande, vilket visserligen kan förkläs som projekt. Dock kände jag att process är lite mer allround.

Hela livet är ju en pissprocess. (Vad skulle en ordbok säga om det ordet? Pissprocess - process vadande i piss, kan också syfta på ritualer kring urinering (se även urinaler))

(Vad fan snackar jag om. Ska sluta jiddra nu)

Som ni märker, verkar det som att jag riktar texten till någon, även om troligtvis ingen läser (inte än åtminstone). Jorå. Så är det. Det är lite trevligt att skapa ett tilltal. Dessutom kanske det gör att jag inte skriver om väldigt personliga saker. Vilket nog är bra.

Sista punken för nu får bli, skall jag låtsas som att bloggajäveln inte finns (med andra ord inte visa adressen någonstans/för någon) eller köra med öppna kort? Det är lockande att inte säga ett knyst och genast börja spy ur mig galla och allmänna pinsamheter, i skydd under anonymiteten. Men problemet är att förr eller senare skulle någon bekant snubbla in här och då skulle jag panikradera bloggajäveln. Onödigt kanske. Så slutsatsen blir:

• Välkommen hit
• Jag ska inte skriva saker som jag ångrar allt för mycket, eller får er att rodna/spy/eller dylikt