(32) f to the r to the i to the t to the z to the l

Den understa bilden är den gamla klassiska, den översta använde aftonbladet nyligen i en artikel om honom. Vid första anblicken tyckte jag att "satan vad han fräschat upp sig". Men så väldigt stor skillnad är det ändå inte. Hmmpff hmpff.

Kom även in på denna i kväll. Någon vecka gamla bebisar som sovande blir uppstyltade i diverse poser i en för dem omedveten photo shoot. Jag gillar ju inte bebisar, de kan vara väldigt läskiga, klibbiga, krävande osv. Varför vara obekväm inför ormar när bebisar är så mycket mer.... creepy.

Sitter nu och letar på dn.se efter en artikel jag läste för länge sen. Halkade i stället in på denna, det jag jag tycker är så himla vackert är att det är en så utförlig undersökning, eller ja, åtminstone detta kändes väldigt vackert:

Forskarna har följt 34.000 amerikanska medelålders kvinnor under tretton år.

Fakta, vetenskap, matematik, ni fattar området ungefär, kan göra mig så grymt upphetsad. Ändå är jag mest tillbakadragen i en så kallad cynisk tankebana där jag isolerar mig från det mesta som är, finns, händer, har hänt. Så gott jag kan i alla fall.

Ska försöka få till det så att min vän bjuder på visning av ett par sköna natur/djurdokumentärer. Infinner sig rätt stämning kanske det kan bli den där.... vad heter den.... [surfar in på imdb.com] Ah, Powaqqatsi. Koyaanisqatsi är mycket mycket mycket bra, så den andra borde vara okej minst tänker jag.

Vill även se om den där insektsdokumentären. Där snackar vi sexscener. Minns dock inte vilken det är jag syftar på. Men men. Det kanske ordnar sig framöver.

Jag borde snarare berätta om den nya Rosa Mannen, Sibyllapojken, Lushflickorna med mera. Orkar orkar orkar inte.

Ingen verkar kunna förstå (att bli tagen på allvar väntar jag mig aldrig) men till exempel fiskar (inte i matsammanhang direkt dock), valar, insekter och egentligen ett par tusen djur till tenderar att nästan röra mig till tårar. Jag skulle bli rörd till tårar om det inte vore för att jag slutat med att gråta så förbannat mycket för ja.... säkert några år sen nu. Nu ska ni få en video med en bläckfisk, orkade inte leta upp någon jag egentligen var ute efter och har nu inte tittat på denna med ljud (hyfsat hög musik på här), men det är en fin bläckfisk. Den kommer igång, blundar, dansar ett snabbt parti med dykaren och flaxar sedan med tentaklerna. Varsågoda. Jag är som sagt blödig på vissa områden som andra hanterar med någon som i jämförelse enklast kan beskrivas med lättja... nej förresten, lättja har fel betydelse så skit samma förresten, jag blev rörd i mitt jävla hjärta. Bara det att jag har ett hjärta som gör sig påmint hela tiden är ett mysterium.