måndag 28 juni 2010

(63) Njut då, för fan

Jag är rätt kräsen med väder. Tror jag. Gnällig, skulle en del nog säga. Eller inte, för jag håller väldigt hårt på mitt gnällande angående vädret tycker jag, sparar det till få tillfällen, och uttrycker mig då inte särskilt drastiskt, och när jag väl bekymrar mig inför olidliga temperaturer gör jag det mest inför folk som mer eller mindre delar min ståndpunkt.

Dagar som dessa skulle jag egentligen kunna utbrista, med eller utan publik, i en strid flod av svordomar över vädret för var tredje andetag jag tar.

Jag känner mig väldigt obekväm i sällskap med soldyrkare, sådana där som menar att man måste passa på att vara ute (medan det är ljus, varmt, osv. Natten då, duger den inte? Där kan man ju snacka om att passa på när det gäller denna årstid, nu när mörkret och svalkan är så begränsad). Folk får visserligen njuta av solen, för all del. Men de där riktiga soldyrkarna är ofta med i den där sekten där det anses vara väldigt väldigt syndigt, eller snarare helt enkelt sjukt jävla otacksamt, att inte vilja vistas i solsken. De här solsekt-människorna verkar även tro att vi lever i ett för jämnan mycket kallt och mörkt land. Som att det egentligen aldrig blir temperaturer över nollsträcket, som att solen egentligen inte ens hört talas om Sverige. Och ändå kommer ju dag efter dag efter dag under en lagom del av året (även om jag avskyr alla dagar med enligt mig för tryckande värme tycker jag årstidsfördelningen vi har är värd att respektera... på något vis... jag hade dock klarat mig med enbart höst och vår) med överdådigt solsken och temperaturer över både 20, 21, 22, 23, 24 grader, och inte sällan över 25 också.

Solsekt-människorna är också så himla övertygade om att det är viktigt missionera bort den där JÄVLA OTACKSAMHETEN FÖR SOMMAREN.

Jag pallar inte solen, och har svårt att se att särskilt många verkligen kan njuta så där förbehållslöst som de får det att framstå. Men det är väl skräcken för att framstå som otacksamma som spökar. Men varför ska jag vara tacksam för att till exempel drabbas av öm, röd och kliande hud?

Igår förlade jag min lektion i Att Hantera En Gräsklippare till kvällen just i förhoppning om att det skulle vara gångbart svalt. Vid sju var luften oerhört varm och tung. Vid nio var den fortfarande onjutbar. Vid tio var det ej heller optimalt.

Ser fram emot skabbfaktorn att anlända till punkt B efter ryggsäckssläpande i skitvädret i morgon.

Hur var det nu igen, otacksam? Tja, jag uppskattar till exempel regn och åska mer än många andra, brukar dock inte med dragen revolver försöka övertyga medmänniskor om att de måste njuta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar