(42) cravings stillade, jobb sökt

När mina cravings var som värst letade jag efter den där högprocentiga chokladen från årstiderna-lådan. Den hade H tydligen gett bort till ett annat H. Det kändes frustrerande. Tror den där andra H äter choklad dagligen medan jag helt enkelt ville bli välsignad med en liten liten bit just just i kväll. Dock så gick jag och H nummer ett ut på en snabb snabbmatsjakt sen. Fångade mig en liten veggieburgare på tullen medan H haffade en pizza med otaliga blötdjur hos hotpizzaguy. Tullövermannen stod utanför sin verksamhet och rökte, jag bad om en pinne och fick en. Sedan kom han ut med min mat till mig på trottoaren. Det var fina gester som gjorde mig väldigt glad ett par minuter. I hotpizzaresidentet underhöll Antikrundan. Jag tittar på det ibland, några minuter här och där.

Släpade igår hem två par skor från Stadium. Kändes läskigt att släpa hem skor för så mycket pengar. I morgon eller på lördag ska jag lämna tillbaka det ena paret. De som får stanna hemma är de dyraste. Men ack, ändock reade! Bara 999 kr. Bara min skobudget för åratal... Men de känns stabila. Eller kändes. Det är ett par sådana där Nike Air-löpardojor. Fet sula. Fett fula. Men hyfsat bra stöd. Skulle vara bergsmassivt stöd om inte mina fötter är så väldigt felkonstruerade. Skulle skorna haft fem gånger mer stöd på insidan skulle det väl stödmässigt hamna på plus minus noll. Nu är det minus, men har varit så himla mycket mer minus. Kunde omöjligt ens gå till stadskärnan i de där spruckna skorna, så det blev ett par andra trasiga med tafatt tunn och platt sula. Efteråt gjorde det ont på många nya ställen. Fick god lust att köpa en rullstol i stället för skor.

Alltså kändes stabila som sagt. Lite osäker nu. Gick dels en sväng runt vattnet idag och till Postens företagscenter. Första promenaden kändes bra. Efter företagscenterhajken gjorde höger fot så himla ont, på ytterligare ett nytt ställe. En liten blåsa och ja... lätt ansträngd färg på innansidan. Annars har tortyren inte lämnat mycket spår. Vänster fot känns däremot prima. Lite konstigt med den uppdelningen eftersom det är vänster fot som lutar mest fel. Bara det att defekterna är ickesymetriska är irriterande, men man kunde ju tro att det skulle vara tvärtom med ynk-uppdelningen. Oturligt att få tillbaka skoköparångesten. Den var grym när jag hattade runt och prövade de olika skorna i en dryg timma hemma igår (blev totalt svettig och hjärtat ville dö). Nu när det verkar som att det dyraste och fulaste paret kanske inte alls är så bra som jag trodde är det.... åh... fy liksom... de går ju inte att lämna tillbaka nu. Hoppas att det bara är en tillfällig defekt. Typ att min ena fot svällde upp abnormt av menstruationen (nej, "mens" låter ännu töntigare. Tror jag att jag tycker). Jajaja, man måste "gå in skor". Känns ändå SUSPEKT att just bara den ena foten beter sig som att skorna inte kunde vara mer fel. Det blir ju en helt ny dimension. En ny punkt på listan över varför det är förcrappat trist att köpa skor. Nu måste jag sluta skriva om skor för dagen. SKO, sista gången det ordet får vara med idag. Så det så.

I morse lämnade jag blodprov. Så nu jag kan visa min arm och säga att jag satt en skön jävla sil i armvecket. Jag fick ett klistermärke också. När jag bad om att få ett frågade sköterskan om jag hade barn. Knystade snabbt fram något om att "Nej, men jag bara... öh... vill ha ett ändå...". Efter det gick jag den där promenaden. Och det var lärorikt. Nu vet jag var det första baptistiska dopet i den här staden skedde. Har aldrig sett den informativa stenen innan trots att jag gått förbi den mer än många gånger.