(57) Dharma initiative

Projektens förbannelser. Processernas fnurror. Från var stammar de?

Jag hade ju tänkt, till exempel, att här notera de filmer jag sett. Mycket praktiskt när man skall komma ihåg vad man sett och inte sett. Det går ju aldrig som jag tänkt, så långt (till döden) som jag tänkt.

För många år sedan skulle jag skriva upp de böcker jag minns jag läst och som jag läst efter dess. Blev många långa listor. Borta sedan länge. Fast nåja, böcker är lättare att minnas än förslagsvis filmer tycker jag.

För några år sedan satte jag igång en ganska seriös katalogisering av de filmer jag såg. Blev ett långt dokument, ett par kolumner, namn på filmen, datum, bra/dålig/okej typ. Någon lättsam betygssättning i alla fall. Nej, det finns ju såklart inte kvar. Fast största andelen av de hundratals filmer var b-skräck och nu har jag inte direkt någon att titta på sådana filmer med så risken är inte allt för stor att jag kommer söka i minnet efter sett och inte sett.

Det känns ju alltid motigt, menlöst, att fortsätta med delvis misslyckade projekt (särskilt om de bygger på att registrera allt inom ett område. Men jag fortsätter ändå, vem vet, någon gång kanske det blir ett konstant fortsättande. Ett problem angående filmantecknandet, som jag tror jag redan nämnt, är att det inte så ofta är "Nu kommer vi att titta på filmen XXX" utan jag ser ofta i bästa fall titeln fladdra förbi när den sätter igång. Vilken jag ofta glömmer direkt. Men ledtrådar kan finnas förstås, kanske är regissören bekant, handlingen kan vara sökbar.

Med hjälp av dessa olika verktyg tror jag bestämt jag ska kunna nedteckna data om veckans film och lite annat. Så det följer nedan.

Film

How to be a serial killer - Väldigt dålig, vi var dock tillräckligt (med andra ord väldigt) lealösa för att se hela.

Oss 117: Le Caire, nid d'espions - Detta var samma dag (nåväl, morgonen dagen efter rent tekniskt) vi såg innan nämnda film. Medvetet vi-är-lika-hopplösa-som-världen-i-övrigt-film. Krävs knappt en minut för att inse vilken humor nivån är på, och känna sig smått pinsam för att man fortsätter kolla. Dock är det simpel humor av... ja, jo, faktiskt... rätt hög klass. Tillsammans med att den utspelar sig 1955 och är fransk så funkar det förvånansvärt bra. Vi hade inte tråkigt, vi blev faktisk roade (om än inte kungligt) under vår sedvanligt dystopiska morgon. Just det, filmen är ett skojeri med James Bond som bakomliggande mall.

Profesionalac - En serbisk (eller hur det nu var) pärla.

Micmacs à tire-larigot - Samma regissör som till bland annat Delicatessen, bra med andra ord (fy-fan-vad-grym-han-är-ändå-Jean-Pierre-Jeunet). Alltså, rolig, påhittig, vackersnygg. Det var inte nyligen jag såg Delicatessen, så kan inte säga vilken som var bäst av just dessa två, det kan måhända vara Delicatessen. Och Dany Boon, så söt.

Kan nu ta mig tusan inte komma på fler filmer. Hmm. Kan det verkligen vara så få? Vi har visserligen sett ungefär en säsong av Lost, och det är ju... tja, om det är en hel säsong är det väl typ 24x45 minuter. Är ju en del.

Även avsnitt ett av Lehman-serien, Patty Hearst-dokumentären, en dokumentär om dokuemtären om Dan Cooper, flygkaparen som hoppade fallskärm med sina nyförvärvade ekonomiska tillgångar. Snubblade även in på en doku om jakten på om Anthrax-breven samt en doku om några pensionärer.

Tog på tåget bort upp läsningen av Gökboet, hade visst kommit mycket längre än jag mindes men började från början. Kommentarer om boken en annan gång.